Möjligheter i Mellanöstern

Mellanöstern är numera en del av världen som kännetecknas av fred, frihandel och ekonomisk tillväxt. Huvudorsaken är politiska reformer, som inte åstadkommit demokrati men väsentligt bättre levnadsförhållanden för miljoner invånare.

Inga länder i regionen, med undantag för Israel, är demokratier. Dödsstraff förekommer här mer än i alla andra regioner och länder. Yttrandefriheten är begränsad och med svenska mått mätt finns det mycket mer att önska och göra. Samtidigt har villkoren för medborgare – män som kvinnor – som bor och verkar i dessa länder avsevärt förbättrats på kort tid. I dessa reformers kölvatten kommer ökade friheter på andra områden. Även om det än så länge inte är fritt fram att starta fackföreningar på nationell nivå har t ex medinflytanderåd på företagsnivå införts i Saudiarabien. Arbetsmiljökraven för utländska gästarbetare har avsevärt förbättrats. Det förekommer en relativt livaktig twitteropposition i Saudiarabien. Och de muslimska fundamentalisterna har i stort sett tystnat.

I takt med ökad ekonomisk integration och tillväxt minskar möjligheterna och utrymmet för despotiska ledare att bete sig hur som helst mot sina medborgare. Ökad frihet, ökad handel, ökad turism och större utbyte med oss andra är steg i rätt riktning som också banar väg för andra reformer. Här har svenska företag, svensk management och värderingar ett viktigt bidrag att göra till fortsatta reformer i regionen.

Vision 2030 och Abrahamavtalen

För säkert tio år sedan hade the Economist en otroligt intressant liten faktaruta där de visade vid vilket oljepris som de oljeproducerande ländernas statsfinanser gick på ett ut. För de allra flesta oljeländerna skulle det krävas ett oljepris på över hundra dollar fatet. För Saudiarabien innebar åratal av lägre oljepriser att budgetunderskottet ofta låg på närmare 20 procent per år. Det är förstås helt ohållbart och har tvingat dem och de andra länderna i regionen att göra allsköns reformer för att överleva. Ytterst handlar det förstås om makt: ledarskiktet i Mellanösterns länder vet att om de inte kan få långsiktig tillväxt i ekonomin så kommer de inte att kunna sitta kvar. 

Mot den bakgrunden beslutade den saudiska regeringen i april 2016 att påbörja Vision 2030, ett allomfattande program över tretton centrala samhällssektorer. Det är att likna vid Murens fall; ett Big Bang i hur samhället ska fungera. De enorma oljeintäkterna används inte länge primärt för att samlas på hög hos ett antal prinsar, utan till att finansiera gigantiska investeringar i allt från ny teknik och infrastruktur till att genomföra reformer som syftar till minskat beroende av staten och mer entreprenörskap. 

De verktyg som används i processen har lett till bättre levnadsförhållanden för miljoner människor – inte minst kvinnor. Borta är det som vi tidigare förknippat med konservativa stater i Mellanöstern. I Saudiarabien t ex är systemet med manliga förmyndare borta, religionspolisen väck, kravet på slöja avskaffat och kvinnorna väller nu ut på arbetsmarknaden: kvinnligt arbetskraftsdeltagande har tredubblats på 7-8 år och idag har den saudiska IT-sektorn större andel kvinnor än i Silicon Valley. Och kvinnor blir entreprenörer: Saudiarabien är idag ett av tre länder i världen där fler kvinnor än

män startar företag.

Detta har förstås haft stor positiv påverkan på produktiviteten som nu ökar ordentligt. Och som direkt följd av ökade investeringar och ökad produktivitet stiger tillväxten kraftigt. Saudiarabien kommer i år att landa på 7-8 procents BNP-tillväxt medan tillväxten i Förenade Arabemiraten ser ut att landa bara några procentenheter lägre. 

Lite i skymundan av dessa ekonomiska framgångar sker också andra förändringar. Saudiarabien har slutat finansiera moskéer utomlands och alla signaler talar för en betydligt mer moderat tolkning av islam än tidigare. Jag som regelbundet läser Arab News, den statliga engelskspråkiga tidningen, kan konstatera minst 40 positiva artiklar om judendomen de senaste åren. Artiklar som påminner om att det var den judiska församlingen i Medina som tog hand om och skyddade profeten Mohammed när han flytt dit från Mecka, artiklar som visar utgrävningar av synagogor runt den arabiska halvön och som också talar positivt om kristna och andra icke-muslimer. 

Det var också Arab News som för flera år sedan hade en artikel om entreprenörskap i Saudiarabien illustrerad med sex kvinnliga entreprenörer, varav tre inte hade slöja över håret. Det var då jag på allvar insåg kraften i de förändringar som pågår.

Ett av resultaten av dessa förändringar är de s k Abrahamavtalen mellan Israel och flertalet länder i regionen. Från att ha varit fiender sedan staten Israels grundande 1948 har nu land efter land i Mellanöstern inte bara upprättat diplomatiska relationer utan därtill satsat stenhårt på handel. Förenade Arabemiraten och Israel har t ex slutit ett frihandelsavtal som skapat mängder av nya handelsvägar och investeringar i regionen. Även om Saudiarabien självt inte skrivit under avtal med Israel så har de utan tvekan medverkat till dess tillkomst, vilket i sin tur har skapat väsentligt mindre spänningar i denna del av världen.

Möjligheter för svenska företag

Under lång tid sågs Saudiarabien och Mellanöstern bara som ”source of funds”, dvs en plats där den vågade möjligen kunde ha tur att hitta investerare för sina projekt i väst. Idag är det allt mer uppenbart att regionen är en ”Investment destination” och en marknad i sin egen rätt. Saudiarabien har 35 miljoner invånare, vara 25 miljoner är under 30. Internetpenetrationen är högre än i Sverige och alla storstäder har fullt utbyggt 5G-nät. 

Men det är förstås mycket som återstår att göra, där Sverige har en unik position. Saudiarabien producerar t ex 53 miljoner ton hushållssopor som slängs rakt ut i öknen. Det är förstås helt ohållbart och nu pågår ett stort arbete för att introducera allt från pantsystem, återvinning, vägning och prissättning av sopor till waste-to-energi-lösningar. Saudiarabien, med all sin olja, har satt ribban: senast 2060 ska landet vara koldioxidneutralt och allt som har med långsiktig hållbarhet har högsta prioritet.

Svenska företag har en unik position här: svensk innovationskraft är känd och uppskattad och svenska affärsmän har lätt att förstå och komma överens med sina saudiska partners. Ta ett företag som Einride t ex. Den urbanisering som nu pågår i Saudiarabien innebär lysande utsikter för dem i regionen. 

Huvudstaden Riyadh ska tex fördubbla sin befolkning på tio år, från 7 till 14 miljoner invånare. Riyadhs flygplats ska bli världens största 2030 med 120 miljoner passagerare, och också bli en av de största när det gäller flygfrakt. Och den saudiska gruvindustrin växer så det knakar. I alla dessa sektorer investeras i ny teknik, inte minst i förarlösa transportlösningar. Riyadhs tunnelbana, med sina 85 stationer och 176 km, kommer att bli världens längsta förarlösa trafiksystem när den invigs. Einride har stora möjligheter här, där intresset är stort och kunderna kan betala.

Men också retailindustrin står inför stora förändringar där kloka miljöval kommer att spela allt större roll. Här har även mindre företag oanade möjligheter. Företag som Agood Company med sina miljösmarta produkter och Storekey med sina enkla lösningar för obemannad försäljning kommer att kunna hitta marknader i mångmiljonklassen i en region där shoppingmalls är den givna mötesplatsen för stora delar av befolkningen. Med över 500 shopping malls enbart i Riyadh och över 3 miljoner kvadratmeter yta för shopping ligger marknaden vidöppen. 

Mellanöstern är helt enkelt just nu en av de mest intressanta regionerna i världen när det gäller både investeringar och handel.

Stockholm den 27 februari 2023

Sven Otto Littorin

Partner, Stadsholmen Equity